Vitae Venator

På väg tillbaka... Då sitter vi där igen då. I bilen. Huvudet är sprängfyllt av informationen som matats in de senaste två dagarna och ribban är lagd. Det här är på riktigt. Det kommer att krävas DISCIPLIN. Och jag har inte det. Hur fan löser man det då? Jo, man skapar forum för att hålla kursen genom de kommande fyra åren. Min ambition är att åka på "jobbet" dvs campus klockan åtta på morgonen och hem vid halv fyra. Lagom långa dagar för barnen, för mig och jag ser att jobba kommer att bli tufft framöver... I och med det blir det också tufft ekonomiskt. Riktigt tufft. Men det ska fan gå! Bring it on! Nu sitter jag i bilen med namne Åkerblom och vi ska precis baxa på släpvagnen bakom bilen. På den ligger det ett vapenskåp. Det ska med hem. Hamnade som ensam kille i min studiegrupp och är numera en minoritet och genusdiskussionen är redan igång i gruppen. Hmm... Trevliga bekantskaper som knutits dessa dagar och det ska bli roligt att jobba på det här sättet via nätet på väg mot läraryrket. Har också fått lite feedback på lite funderingar kring "bokstavsbarn" och ett framtida projekt. Nu har vi lastat skåphelvetet och åker från Mora. La ut en trevare om matstopp hos en bekant men har inte fått något svar... Jävlar vad hungrig jag vart nu då... Fan. Men kaffe och trevligt ressällskap får duga så länge. Hemma väntar Jennie och jag saknar verkligen henne just nu. Vill kramas och mysa i kväll och hoppas en film och lite gofika fixar sömnen... Fick nyss en bild från Karelinfesten skickad till mig av hjärtat.. Och i morgon är det full jävla gas som gäller!!

Lunchpaus... Så var man på plats på högskolan i Dalarna och har haft en välkomstföreläsning på campus. Jag och vapendragaren Åkerblom lyckades ju spendera sju jävla timmar på vår resa ner i går och anlände efter en avstickare via Mora, för en vapenskåpsaffär, till hotellet klockan halv tolv. Till vår besvikelse så hade hotellet ingen ölservering vid den tiden. Men det glömdes snabbt bort då vi äntligen skulle få lägga oss i vårt dubbelrum. Eller? Nej då bor vi i ett enkelrum där undertecknad sover i en väggsäng a la "tjejen som visste för mycket"... Detta trots att vapen(skåps)dragare Åkerblom bokat ett dubbelrum. Visste att jag skulle packat paljettkalsongerna... Nu har vi ätit en lunch bestående av fuktig lobbymacka och kaffe. Strax börjar allvaret med första riktiga föreläsningen... Update kommer...

God morgon du underbara jämtländska fjällvärld. Nu sitter jag och sonen i en fädbodvall i Oviksfjällen och spelar kort med bastueldande stuginnehavare Nilsson. Vaknade strax före fem av att stugan hade en trivseltemp som fått en kamel att svettas. I går kom vi upp till Vigge strax före tiotiden och lastade av Lynxen i väntan på att Mogge, Sofie och Emmie skulle dyka upp. Klädselkontrollen på sonen var jag noga med då en skotertur snabbt kan gå från skitmysig till fasansfulla om kläderna inte håller måttet. Jag hade packat ner extra handskar och en av mina vinterfavoriter, Kerebai värmepåsar, för eventuell backup för sonens trivsel. Då Emil är snart sex år så får han fortfarande sitta framför mig på skotern. Det är i vanliga fall ypperligt då all spillvärme då håller fötterna varma och ansiktet skyddat från det värsta vinddraget. Men då denna maskin saknar vindruta blir det istället mest drag på den som sitter längst fram. Jag var därför extra noga med att Emils ansikte var skyddat från vind med både balaklava och buff tillsammans med goggles. Efter en liten väntan dök familjen Leopold-Nilsson upp och vi kunde bege oss ut mot myrvidderna. Efter lite åkning på slingrande skogsleder så sätt vi sedan av mot ett vindskydd som lunchdestination. Emil började frysa om fingrar och fötter precis innan vi kommit fram och handskar och värmepåsar sattes på och korvlunchen blev en trevlig upplevelse. Vi kom fram till fädboden strax efter tolv och då kom vi fram till en varm stuga. Morgans föräldrar hade nämligen åkt i förväg och eldar så vi hade trivselvärme direkt när vi aningen frysnupna anlände till stugan. Ett par timmars mys senare så behövde vi äldre herrar få lite utlopp för vårt pojkhjärta och vi tog en tur i närområdet på varsin skoter. Undertecknad lyckades under denna tur parkera skotern i djupsnön två gånger... Egot fick sig en törn då Nilsson fick skratta Gött på sin lössnömaskin... Väl tillbaka så var innanlår, stekt klyftpotatis och bearnaise välkommet i svultna magar. Kvällen spenderades sen med lek med Emmie, kortspel och att bara må jävligt gott. Vi gick till sängs allesammans strax efter åtta och det var underbart att få sluta sina bruna till kaminens musik. Idag gäller det att må lite gott. Först frukost, sen lite kortspel innan vi ger oss av hemöver, för att snabbt lämna av underbarnet Emil till sin mor, byta från frilufsaroutfit till skolkavaj och styra kosan mot Dalarna och Falun för att skriva in mig på lärarutbildningen. Nu väntar fyra år av studier innan man måste köpa pekpinne. Kan bli en laserpekare. För då kan man dra coola "Darth Vader"-citat för ungarna när man vill slå dem på fingrarna med pekpinnen. Nu ska tydligen sonen ut och skita i snön. May the Force be with you! //Johan

Jobba... Den här helgen "ställde jag upp" och jobbade lite extra trots att jag hade barnen. Mor och får ställer fasen alltid upp och är barnvakt om det kniper så barnen har det Gött och rapporterna trillar in.. "ute i snön","Meja sover som en stock","farfar läser för dem" osv. Det ÄR jätteskönt att känna sig trygg med att de har det bra. Men jag då? Jag har det fint på jobbet, ännu bättre hemma och har den bästa veckan på inkommande. MEN jag saknar ju barnen så det gör ont på riktigt. De hämtades hos mamman i går och jag lämnar dem på dagis i morgonbitti innan jobbet. Jodå, det ska jobbas i morgon efter 26 timmar i helgen. Men det var inte planerat så. Men det dröjer alltså tills onsdag innan de kommer åter till mig igen. Kommer ju att krama ihjäl dem innan de kommit innanför dörren då. Men mitt i allt så känns det ändå positivt att sakna dem. Har ju varit ifrån dem längre senast i sommar då mamman tog med dem på semester hos mormor i södra Sverige. Och det gick ju bra. Och oj, vad man hinner med sig själv när de inte är hemma. Det gör att den tid man sedan har dem igen fylls med extra kärlek, energi och glädje. Det gör att jag faktiskt längtar tills vi har barnen veckovis istället för som nu i två dygn. För jag har t o m börjat att snabbt ögna igenom deras packning för eventuella klädbyten med min klädgisslan mot mammans. En konflikt i paritet med Nord och SydKorea förr men som nu funkar rätt bra. Men jag låter sedan packningen ligga i de två dygn jag har underbarnen för att det är så snart de ska tillbaka igen. Men jag tycker som sagt att det är dubbelt med längre intervaller jag med då man "är barnlös" så länge. Jag tycker barnlös passar bättre än barnfri som jag oftast hör andra benämna det som. Men jag börjar tro att batteriladdningen i form av barnlösa veckor kanske tvärtom gör mig till en bättre pappa. Men det suger på andra sätt. Men nu kommer livet att se ut så här. "Nya svenska kärnfamiljens" liv... Men det blir ju skitbra i slutändan. Barnen är underbarn, har en BRA mamma, en bra pappa och en sjuhelvetes BRA släkt. Sen ger nog tiden bra samarbete, jag har att lära där jag med, bra sammanhållning och bra samplanering av våra barns väg genom livet. All bitterhet flög ur mitt huvud då vi var på dagis för utvecklingssamtal och senare på lucia. För vi vill verkligen barnen väl och har samma krav på kvalité hos skola mm. På hemmaplan har det visat sig att sömnkatten är en jävel på att greja och feja då jag jobbar. Det blir så man snäppet upp ögonen för det som ska göras lite bättre själv också. Trivs som fan just nu... Tack Kattfan! Jag har ju som tidigare nämnts fått en inneboende i veckan också. Summering av dennes närvaro så här långt. Barnen älskar honom och jag.....fan.... Gillar ju skrället. Men bättre med hund eller? Vi har valt att ta det lugnt med påssammanslagandet i övrigt utan vill känna av att allt funkar först. Men i veckan ska nog en katt till få sova över med hemmavarande barn för första gången. Och så får man se efter en utvärdering hur det funkar. Följer barnen mönstret som de haft sista månaderna kommer det fan bli trångt hemma i sängen på morgnarna. Två nattsvettiga barn, en tjock snarkande fader, en pratsam DAMP-katt samt slutligen En sömnlös kattamor! Bäddat för trängsel men oxå frukostmys! I veckan är det jobb, skoter och skolförberedelser som gäller... Vi ses!

Titta det snöar... Ja, jag lånade ut garaget till en granne igår. Han skulle bila ner till Västerås i dag och undrade snällt om han fick låna min plats. Då hade det ju snöat på rätt bra så jag tänkte att det blir nog lugnt i natt. Men hade jag lite fel! I morse lämnade jag barnen med halvtrött Kissekatt och skulle på jobbet. Bilen syns inte när jag kommer ut på parkeringen utan är täckt av 20 centi snö. Dessutom har vaktisarna roat sig med att skotta in den under natten så jag har en halvmeter snö runt biljäveln också. Men kom i tid iallafall. Tack pappa för all tvångskommenderad snöskottningstjänstgöring under tonåren. Sitter nu på jobbet och har en knepig dag då jag och brukaren är rätt insnöade. Han pga rullstol och jag pga Wordfeud, HungryShark och annat krafs på luren. Tror fan jag ska ta en kortis med skotern i afton om det går.

Forsman och Familjen Ericsson har precis avnjutit fläskkorv med hemlagat rotmos. Så jäkla gött! Recept kommer här. JOHANS ROTMOS. (4 personer) 1 hel kålrot 3 stora potatisar 4 stora morötter Tärna rotsakerna grovt. Koka tills kålroten är halvmjuk. Häll av all vätska. Tillsätt sedan: 1 msk dijonsenap 1/2 tsk vitpeppar från kvarn 1 dl kokspad med buljong 1 stänk kryddnejlika 50 gr smör Stampa tills merparten är ett krämigt mos. Låt vissa rotsaker vara i bitar. Servera och njut! Nu piper vi iväg och hämtar en hylla sen blir det soffan en stund. Mvh//Johan.

Ja, men så fick jag äntligen ut och köra lite skoter igår. Detta efter en fin nyårskväll hos Morgan och Sofie med både mina och deras barn. Till middagen serverades en fantastisk förrätt, kantarellsoppa toppad med rökt rådjur och tunnbrödchips vid sidan, och allas timmar var lyckliga och påfyllningarna gav värden, Morgan, nog med motion för att förbränna soppan direkt. Till varmrätt var det det enkla som fick råda och vi lutade oss verkligen på råvarukvaliteten. Älgfilé som stekts av skicklig hand, Mogges, serverades med en vitlök och chevrétoppad potatisgratäng och undertecknads whiskeygrönpepparsås. Återigen så var både barn och vuxna nästan tysta under maten av njutning. Som avslut så bjöds det pannacotta på hjortronlikör toppad med ett lock av vit choklad. Det var en mätt skära som rullade ifrån bordet och jag var uppriktigt sagt nära att dö i paltkoma. En riktigt jämtländsk nyårsmiddag och jag ger oss ++++ av 5 möjliga. Som tur är slapp vi fyrverkerier, förutom andra idioters såklart. Kvällen förflöt i mätthetens tecken och mina barn överraskade med att hänga med ändå till tolvslaget. Meja antagligen pga att hon var hög på socker som en fluga i en syltburk. Hon surrade som en oxå men att hon var trött rådde det ingen tvekan om då varje mening innan tolv började med ja ja jag jag jag ja ja.... Strax innan tolv fick vi dessutom sällskap av droskslavande kissekatt tillika ägare av mitt hjärta då Jennie körde stortysktaxin i depå över tolvslaget för att skåla in det nya året med en, även i år, vimsig Jan Malmsjö. Tror de ska köra alkoholfritt på repetitionerna så kanske karln kan hålla koll på klockjäveln... Men det var underbart att få skåla in nya fina 2012 efter ett rätt knepigt 2011, och få titta in i hennes vackra blå, få kramas med underbarnen och vara med äkta, fina vänner. Mer sånt 2013/2014 då jag har barnen igen. Det bestämdes nämligen redan under kvällen att nästa år, som blir barnfritt, så bär det av till Bölberget med skoter och parmiddag och umgänge i dagarna tre. Ska bli underbart. Men det var det nu med. Så jävla bra barn jag har... Och M&S också för den delen. Så kom då första dagen på detta år. Och jag fick efter många "farthinder" ÄNTLIGEN premiäråka skoter för i år. Det blev med katten på bönpallen och på 583 GT:n och annat resmål, men ändå... Mulan&Journalisten var febriga efter nyårsnatten så vi hälsade på SjörJägarn istället men vi fick lite lektid i asbra före både dit och hem. Släppte av finkatten hemma för att få "bulka" lite och det var så jäkla skoj... Tills jag glömde hålla in knäet och strechade lite snabbt ut ajajskrevet i en ballerinaposé och tonvis med snö i ansiktet. Glad över investeringen av facemask. Parkerade i alla fall nöjd och glad hos mor&får som bjöd på revbensspjäll till middag. Så gott och vi åkte mätta hem för att vila oss i form med chips och mys till "Jägarna 2". Dock blev det såklart så att jag fick åka ut till Kyrkås igen då jag "alzheimrat" nycklarna där. Men seeeeeen fick vi äntligen mysa in 2012. Och oj, vad vi kan mysa... Idag kom dessutom Kissens hjärnskydd på posten så nu måste vi ut igen. Ha ha ha, vad vi ska ha skoj. Idag har vi kollat lite inredning, utbildning, och skräpmat efter att ha haft sovmorgon. Då Farbror Tomt, kissekattens katt flyttat in nu så hade vi underhållning i form av sniffande, snusande, fundersam gammkatt som dock snabbt fann sig hemmastadd i vår soffa. Spanande ut över sitt nya rike. Lite kul faktiskt. Nu sitter jag på jobbet och kikar på Guillous jaktande i Afrika efter att ha lagt in en laddning sill till min brukare. Jag alltså, inte Guillou. Sen ska jag hem till katten. Tilt alltså. Den andra ska ut i natten och jaga......taxikunder. Vi jobbar nu i princip omlott och vi får njuta när vi kan... Men njuter det gör vi. Kramas med varandra alla fina människor. //Johan.